Att ge sin häst den bästa förutsättningarna till att lyckas!

 
Det är ingen som har skrivit det på bloggen, men jag var och provred en häst i måndags. Eventuellt en foderhäst.

Jag tänker inte skriva några namn eller så kring hästen då det inte ens är säkert att jag kommer ha honom på foder, men jag kan skriva detta och det är att det är en valack på 7år. En mycket fin häst enligt och otroligt snäll och verkligen en ärlig häst!

Jag tänkte beskriva för er hur jag löste ett problem som uppstod mellan mig och hästen, och det problemet har med rubriken att göra " att ge sin häst den bästa förutsättningen till att lyckas!".

När jag provrider hästar så brukar jag inte kräva så mycket utav dem, jag vill mest känna in dem så jag blir lite passiv i min ridning, mesta dels för att jag vill att individen ska få den tiden som det behövs då jag tror det är en omställning att ha en ny ryttare på ryggen. Självklart "åker" jag inte häst utan jag rider den fortfarande, men jag är ganska kravlös!
Jag själv tyckte att ridpasset känndes bra, och jag var nöjd med den insatsen jag gjorde. Även fall åsikten kanske inte delades utav de andra som kanske kollade på mig!

Under ridpasset skulle jag prova att fatta en galopp, så fort jag la på skänkeln så tog det tvär ni och hästen började backa. Och om han inte backade så var han fastfrusen i backen. Jag hade två alternativ vid den tidpunkten och det var att antigen lösa problemet eller blir arg och frustrerad och förmodligen inte lösa problemet på ett vettigt sätt.
Jag valde att behålla lugnet och tålamodet.

När en häst börjar backa så är det ganska självklart att man hämtar spöt och driver på hästen alternativt bestraffar hästen med spöt. Det är en teknik som jag INTE stödjer. Utan i själva verket tog jag tillfället i akt och började backa honom på komando, efter ett tag var det inte lika roligt att backa och då gick han frammåt. Just i det ögonblicket fick han beröm, självklart fick han beröm när han backade (på mitt komando). Efter några steg frammåt vart det bakåt tänk igen från hästens sida, och han stannade och började backa gjorde samma prosidur igen med att backa honom tills han tröttnade och gick framåt. Där fick han beröm igen. Och tillslut började vi sammarbeta igen.

Som jag anser gav jag hästen all förutsättning till att lyckas såvida bakåt som frammåt. Det handlar inte om att knäcka en häst utan att stärka en häst att bli ett team.

Nu var detta första gången jag satt på hästen, men det många ryttare gör fel är att bli just arg och förbannad och det hämnar våra tänktebanor. Och oftast är det då vi är arga som "hästen alltid beteer sig värre". Men det är egentligen vi som beteer oss värre!

Det är djur vi sitter på, med egna sinnen, kännslor samt åsikter, det är inga robotar, så självklart uppstår missförstånd. Men Jag tycker att alla ryttare ska prova att INTE blir arga och frustrerade utan ta tillfället i akt att lösa problemet på ett vettigt sätt så att både du och hästen stärks!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0